Ännu en bra dag. Alla dagar som inte är kassa är bra dagar och dagar som är bra är bättre än kassa dagar. På något sätt så går det ihop, lovar. Förresten så lovar jag hela dagen idag tänkte jag. Tar det lugnt och bara finns. Försöker lägga det arga och bittra och sura och galna bakom mig. Igen. Sommaren är lång och vädret är varmt och gott och min försvunna katt uppfunnen igen.
Det slår mig hur förbannat skör jag är. Fast jag har en grund av att vara en rätt så glad och enkel person så byggs den hela tiden på med det där märkliga som faller över mig då och då. Den svarta hunden. Nu är den inte ens här och jag är inte det allra minsta rädd för den. Men jag erkänner att jag kan finna ett visst obehag i att han ligger i mig någonstans och väntar på att dyka upp igen. För att det händer så slumpartat känns det som. Fast det gör det säkert inte.
Men återigen. Idag är livet lätt och enkelt. Som en sån där ballong som man köper på marknader, en sådan som barnen vill ha och som man köper åt dem fast man vet att barnen kommer gråta dagen efter när den inte längre flyger. Eller ännu värre samma dag när de tappar den och den far upp i luften långt ovanför en. Upp i himlen.
Min äldsta son tappade en sådan där ballong i Trollhättan en gång och den lilla 5-åringen grät så bittert och förklarade att han skulle köpa eller bygga en rymdraket och hämta ballongen och jag kan fortfarande bli tårögd över den där frustrationen jag kände som far när min son var så ledsen. Det räckte ju liksom inte att köpa en ny ballong för det var ju inte det samma. Det var ju just den där ballongen som flög iväg som han ville ha av hela sitt lilla barnahjärta.
Så när livet känns lätt finns alltid känslan av katastrof i luften. Men det skiter jag i, idag. Nu ska livet få vara gaslätt och himmelsblått. I morgon ska jag ta tag i allt som bör göras, men idag ska jag bara njuta av mitt liv, det som jag har fått alldeles gratis.
För det kostade ju inget att födas.
